4/08/2012

BLI KÄR/VA KÄR/SLUTA VA DET/REPETERA

en 13-årig nyinflyttad flicka i röd wesc-tröja och en moppe-gammal kille med axellångt hår. 
det var där allt började, i en trappuppgång på högstadiet. jag med en kopp oboy i handen, 
hans kommentar "typ varje gång jag ser dig dricker du någonting". ok.
helt jävla MAKE NO SENSE men ungefär som 
jag-bara-måste-prata-med-dig.
vi sågs i hans källare eller på mitt flickrum, lite i smyg, för de andra tjejerna fattade ingenting;
påstod att han var paxad. dem hade paxat honom för han var snygg & inte min att ta.
"det bryr jag mig inte om" sa jag & hånglade upp honom i korridoren mitt framför deras ögon.


vi höll ihop i drygt 9 månader och när det tagit slut skrev jag
"om jag hade dött nu hade jag spenderat nästan en sextondel av mitt liv tillsammans med dig" i dagboken.
efter oss var jag 14 år och helt förstörd. jag visste knappt vem jag var utan honom;
vad jag skulle göra, tänka, känna. i två veckor sträcklyssnade jag på "fan fan fan".

när jag fyllde 16 flyttade jag till båstad; bort från högstadiehusen, hans kvarter och samma gamla gator.
allting blev så mycket bättre/gladare/lyckligare och jag hade bestämt mig för att lägga kärlek på hyllan tills jag blev gammal nog att slå mig till ro med någon på riktigt. trodde det skulle funka i praktiken;
att man helt enkelt kunde bestämma sig för att inte bli kär.

det kan man såklart inte!! jag blev kär, fastän jag intalade hjärtat gång på gång
"känn inte så jävla mycket för honom; bli inte kär bli inte kär".
men jag blev kär i en kille på samma skola; i min parallellklass och jag tänkte att
jag kommer dö ifall det tar slut och vi ska vara fast här. men till sist bestämde jag mig för att ta den risken;
och fick därmed en så himla fin tid tillsammans med hugo. tills det otänkbara hände såklart.


i höstas när vi bodde långt långt bort ifrån varandra tyckte han helt enkelt inte att det funkade.
så han dumpade mig. d u m p a d e. så kändes det. slut på en jävla gång och panikpump i hjärtat rakt ut i alla blodådror. & vad gör man när det tar slut med den man älskar mest? 
jo, med det jag hade i mitt tidigare kärleks-bagage bestämde jag mig direkt för att
JAG KOMMER INTE BLI SÅ JÄVLA HJÄRTEKROSSAD IGEN. 
jag bara bestämde mig för det. jag ska inte ligga hemma/gråta/deppa/vara olycklig/sura/ensam i ett år.
jag bara SKA INTE va det.

men det är man såklart ändå. bryter närsomhelst ihop till till en liten människohög. gråter hela nätter i sängen. lär sig oslobussens avgångstider utantill bara-för-att. överväger att skicka sms & be honom ta en tillbaka.
man gör det för att man älskat den personen så himla mycket.

men bara för att det tar slut tar ju inte resten av livet slut.
mittemellan olycklighet och ledsamhet gör man allt man kan för att överleva; fortsätta leva.
åker & hälsar på folk. börjar träna. myser med sin hund. går på klubb med sina bästisar. dansar. allt sånt.
tills man till sist trillar in i en ny person att bli kär i och sen är det REPETITION REPETITION 4EVER.
såhär tänker jag om kärleken (citerat gossip girl typ); om två människor verkligen är menade för varandra kommer det till slut bli dem ju!! då finns det inga hinder, kilometer eller något som kan sätta stopp för det. isåfall är det helt enkelt inte rätt bara. 


17 kommentarer:

  1. alltså så fint och bra och hjärtskärande på samma gång.

    SvaraRadera
  2. så himla himla fint! favoritinlägg som jag ska komma ihåg att gå tillbaka till och läsa om många gånger.

    SvaraRadera
  3. tack vad jag behövde detta inlägg. fina elin :)

    SvaraRadera
  4. det där med att ramla in i en blogg som denna och känna, ja. detta vill jag läsa. länge. tackfina.

    //markus som nog bara har setts en gång på min fest i min källare men facebook, detta monster, man samlar ju på sig.

    SvaraRadera
  5. alltså ja true story, som de säger.

    SvaraRadera
  6. förstår inte hur jag aldrig har varit kär..

    mycket fint inlägg!

    SvaraRadera
  7. Ah so nice! Whatever we say heartbreak is wonderfully terrible. XD

    SvaraRadera
  8. Gud vad fin text!

    Jag har en liten random fråga, vad heter textstilen du har i dina rubriker? Den är så nice! :) Kram

    SvaraRadera
  9. Mina föräldrar var tillsammans, gjorde slut, var slut i tre år, blev tillsammans igen, gifte sig och nu har de varit gifta i 32 år. När det verkligen är rätt så hittar man tillbaka igen.

    SvaraRadera
  10. alltså åhhhhh vilket fint/bra inlägg.

    SvaraRadera
  11. Min dator dog lite symboliskt precis efter jag hade läst sista meningen. Jag hämtade laddaren och här är jag igen, WE'RE MEANT TO BE

    SvaraRadera
  12. alltså åh, har kommenterat innan men måste säga det igen: det här är nog mitt absoluta favoritinlägg av alla tiders blogginlägg som någonsin har funnits och kommer finnas. så jäkla fint. såååå jäkla fint.

    SvaraRadera